På väg

På väg

Om att gå in i väggen och komma ut på andra sidan

Publicerad: 8/10

Vad händer när man går in i väggen och hur kan vi stanna innan?

Den frågan är både svår och lätt att svara på, ganska lätt att teoretiskt veta vad du ska göra men väldigt svårt att verkligen göra det.

Jag har varit inne i väggen och tagit mig igenom den. Jag är inte som innan. Jag har tagit skada men jag har också lärt mig väldigt mycket om mig själv och fått chansen att ändra fokus i livet.

Jag har dessutom lärt mig mycket generellt om hur det är för andra, vad som händer med oss och vad vi kan göra för att förebygga och för att komma tillbaka. Sedan det hände har jag läst över 20 böcker i ämnen som handlar om stress, återhämtning, hjärnan, hur vi fungerar, hur man blir bättre osv.

Jag vill gärna hjälpa andra att stanna innanggen, därför har jag valt att dela med mig av mina egna erfarenheter. Genom att berätta min historia, samtala om stress och jobba med coaching kan jag hjälpa andra. Och genom att hjälpa chefer till ett mer hållbart ledarskap kan jag hjälpa till att motverka stress på arbetsplatser.

Jag trodde på allvar att jag orkade nästan vad som helst! Jag insåg inte vart jag var på väg. Jag försökte ändra på saker som jag inte hade makt över och i min roll var jag tvungen att genomföra beslut jag inte själv stod bakom. Och jag brydde mig om alla utom mig själv!

Jag slutade lyssna på mina varningssignaler och utvecklade ett fantastiskt motstånd mot just dessa varningar. Så här i efterhand kan jag räkna upp listan över mina symptom och mina varningssignaler jag inte såg.

Så här ”på andra sidan” kan jag vara tacksam för att jag tagit chansen att ändra på mitt liv även om jag gärna ändrat mig utan att bli sjuk först. Inser dock att det nog hade varit väldigt svårt.

Vad hände för mig? Jag tappade minnet, ja inte helt men väldigt påtagligt och väldigt olägligt många gånger, tex mitt när jag stod och presenterade något. Jag gick som i en tunnel och hade ständigt tankar som snurrade och surrade i huvudet, det var aldrig tyst och jag slutade sova. Jag gjorde allt 3-4 gånger snabbare än andra och blev ofta irriterad och tappade tålamodet när andra inte hängde med! Jag rasade inte ihop eller fick hjärtinfarkt, jag var bara så trött att jag bara låg till slut.

Jag hade tur som hade bra läkare och bra samtalsstöd men hade ingen plan för rehab i stort. Därför gjorde jag min egen rehabiliteringsplan, provade mig fram, läste en massa och lärde mig vad som hjälpte.

Om allt detta och om vad jag gjorde före, under och efter samt vad du kan göra pratar jag om i min föreläsning som jag valt att kalla ”Det händer inte mig…”

Hör av dig om du vill att jag ska komma och prata på ditt företag eller om du undrar över din egen stress och är nyfiken på det här med coaching.

/Carin

Se alla nyheter »